Home SWEET home

Fan va skönt att vara hemma, fan va skönt att sitta framför sin egna dator, fan va skönt att inte betala för internet, fan va skönt att inte känna någon press att sola och shoppa, fan va mysigt att dricka varmt te med honung för att värma upp sig, fan va mysigt att ha tjocktröja, fan va mysigt att ha en filt på sig, fan va underbart att vara själv några timmar, fan va underbart att träffa alla kompisar jag lämnade, fan va underbart det var att träffa min familj, fan va underbart att få kolla på alla serier jag har missat. FAN VA UNDERBART att jag får handla på systemet nu :D

Fan va det suger att det är snö ute, fan va det suger att jag inte får visa att jag har är brun, fan va det suger att söka jobb, skola, bostad. Fan va det suger att jag måste plugga till högskoleprovet och körkortet, fan va det suger att jag måste jobba, ta körkort och göra högskoleprovet. Fan va det suger att jag fryser och borde sätta på mig mjukisbyxor :P

Men allt som allt så är jag faktiskt glad att vara hemma, och jag trodde ALDRIG att jag skulle säga det här, men jag har saknat Täby lite. Jag tänker fortfarande inte bo här när jag pluggar men jag har fått större uppskattning för Täby.
Den 16e mars runt 22.00(thaitid) , fortfarande bakis, lämnade jag Ellionor och for till flygplatsen (suger som fan att hon inte kommer hem på en vecka) och ända tills typ halv 12 vandrade jag runt på flygplatsen helt ensam, med mina väldigt tunga handväskor. Helt plötsligt såg jag två killar jag absolut inte kände men som jag hade pratat med i typ 10 sek dagen innan när jag träffade på några jag kände från Täby. Jag stirrade och jag pekade, jag hälsade och tvingade dem vara mitt sällskap hela veckan. Tobias och Kim. 
Den 17e mars runt 01.30(thaitid) var vi påväg mot peking, sov hela resan vilket var något nytt och 06.30 (thaitid) var vi framme. Ännu en gång var jag helt ensam så jag satt och spela pokémon på gameboyet tills jag mötte på dem igen. Jag tvingade dem att äta med mig och där började en värmlänning snacka med oss som var as trevlig så han var med oss resten av dem sex timmarna vi hade kvar i peking ^^
Hela flygresan hem sög, kunde bara sova dem första timmarna, och då sov jag pissdåligt och hade en mardröm en gång. Tillslut satte jag igång gameboyet igen och fan va jag ägde! :P haha

Väl hemma fick jag min persiska maträtt som var lika god som jag mindes den sedan jag gick jag för att stirra på min älskade, väl saknade tv. Somnade efter en halvtimme ^^

Fan va gött att vara hemma, och självklart ska bilder upp, men först TE OCH FRUKOST :D Puss!!!



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0